mitt fel?

i den hä dagen ha de rymmits många tårar.... hu på någo sätt ha ja fått sån kännsla att alla problem som finns i vår familj e mitt fel.... alla helvetes små saker som ja int vet om änns e MITT FEL.... ha fått höra på skrik o gräl här i några dar av ingen ting?! nåhh sist ida fick ja höra sånt skrik.... ja sprang ti skottern me tårana rinande ner, ja fösökt hålla mig när ja körde ti skolan men ja hållde int tårana bara ran... när ja va vi skolbackan trodd ja ja sku dö ja fösökt torka up tårana o fösökt att si glad ut.... när ja så mig i skoba spegeln fösto ja att de int hjälper men nu måste ja fa in... ja ba fo ti skope o kom ti aulan där fråga jassu om ja ha sovi dålit när ja såg så lessen ut jag bara int kund säga ett ord... så börja tårana bara o rinna o jassu förd mig ti wc.... så sku man fa framfö hela klassen o sitta ti sin plats o skriva matta prov.... voi vittu ... hela dan fick man hålla tårana de känns så fel att man säger ti en "sofia ja hoppades att du o int fafa sku ha dött han e bättre människa än du..." o din ägen MAMMA står breve o bara nickar... kan man ble mer besvikare..... nå ja klara mig den dagen. min mormor kom ida o min pappa o mamma far imo ti italien så tack o lova. att sån dag